fredag 26 september 2008
Att lämna ett äventyr bakom sig...
Tre var vad jag klarade av och mer ändå. Tre öppningar som knäckte mig. Besviken på mig själv har jag nu fixat ledigt imorgon. Låter någon annan göra ett bättre jobb... Minns tiden i vintras och i våras då jag jobbade minst 6 dagar i veckan, tog alla pass jag kom åt och låg på 180+ timmar i månaden. Då var jag bra på det jag gjorde. Nu jobbar jag knappt 160 och det tar kål på mig... Iofs så har jag ett helt annat jobb nu. Ett jobb som är mer stressfyllt, det innebär mer ansvar och skapar en hel del ångest... Vill alltid göra mitt bästa och som du sa...mer kan jag inte göra. Men vad ska man göra när det känns som att man sliter som aldrig förr men det ändå inte räcker till? Vad ska man göra när man känner att varje liten muskel i kroppen säger ifrån? När det känns som att man inte orkar mer...är det dags att gå vidare då?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Fimpa säger jag. Även mamma tycker att det kanske är lika bra att du slutar snart då du också har så ont :/ Är förövrigt bara mäns´kligt att inte palla mer än 160 timmar i månaden, det är ju inte för inte som det heter HELtid. Man måste ju ha lite fritid as well.
Jag är ju impad av att du har klarat av det så här länge. Min "karriär" som diskare tog ju slut efter 4 ynka dagar av lite samma anledning - min kropp var inte riktigt byggd för det... Jag är helt säker på att du hittar något bättre jobb som faktiskt tillåter lite fritid...
Skicka en kommentar